Medierna är en förunderlig företeelse som ska spegla folks allmänbildning är det tänkt och med ”nätets” framväxt är det nu tänkt att bankväsendet endast ska finnas digitalt för kunderna, en omställning som gått extremt fort i ett historiskt perspektiv. Staten har delvis drivit på denna utveckling med dess företrädare Skatteverket som lockat med att om du erkänner dinna rimliga synder digitalt så får du tillbaka det kapitalet innan midsommar.

En grupp som tycks glömmas bort allt mer är seniorgardet med den stora gruppen 40-talisterna som förväntas följa denna utveckling lydigt. Men frågan är hur teknikvilliga är denna grupp som startade med en bankbok där man manuellt förde noteringar gentemot dagens ungdom som tar fram sin mobil skriver smsa låna för att var som helst kunna fylla på sitt kort med kapital, dock till en extrakostnad, som säkert skys av flera.

Utvecklingen på detta område ska dokumenteras lite mer ingående och det är bara så här på nattkröken jag började beundra detta fenomen och gjorde en notering på ytterliggare ett intressant forskningsområde.

Andra bloggar om: smsa låna, bank, mobillån, smslån, pensionär, internet, kapitalanskaffning

En konsument hade i forna tider få alternativ och en mindre bra förhandlingssituation gentemot försäljaren. Då försäljaren hade en rad fördelar:

• lokalisering kontra kommunikationer – konsumenten har en begränsad möjlighet att utforska alternativ då möjligheterna att förflytta sig var få.
• efterfrågan kontra utbud – det fanns en till två objekt att välja på och försäljaren var väl medveten om att efterfrågan ledde till att de flesta objekten blir sålda.
• samordning kontra köpkraft – hur skulle konsumenten kunna samla fler som ville ha objekten och således motivera säljaren att sänka priset.

Övergången till det digitala samhället har skapat en maktförskjutning utan dess like då försäljarna med alla medel måste attrahera konsumenterna då valmöjligheterna är nästintill oöverskådliga och icke geografiskt bundna. Ett objekt eller en vara kan förflyttas till konsumenten lika snabbt från halva jordklotet som det skulle ta att förflytta sig samma sträcka som i forna dagar. Även kunskap av vad alla försäljare erbjuder och till vilket pris som sätts på varan har konumenten kännedom om och säljaren finner sig då i ett underläge då priset har blivit den i särklass viktigaste bedömningsfasen vad gällande konsumtionsmönster. Tid spelar en mindre roll om det eftersökta varan kan införskaffas på annat håll till hälften av vad den geografiskt närmsta återförsäljaren kan erbjuda.

Att hitta billiga flygbiljetter för en färd runt jorden gjordes under 1900 talet genom en direkt kontakt med ett nätverk som erbjöd en lokal representant men detta är på väg att försvinna helt då en icke fysisk butik inte medför sig några kostnader och samtidigt finns tillgänglig kontinuerligt.

Så man kan sammanfatta konsumenternas maktförskjutning gentemot säljarna ungefär så här:

• Kunskapen om utbud och prissättning finns tillgänglig både hos konsumenten och säljaren.
• Geografiska avstånd är ointressanta med dagens transporter, då tidsaspekterna runt jorden är reducerade nertill ett dygn.
• Samordningsmöjligheterna för konsumenterna är enorma, telefoni, internet, tv osv leder till att ett kollektiv kan skapas på nolltid för att kravställa och motivera justerad prissättning.
• Konsumtionen behöver inte längre ske hos den fysiska säljaren utan hos konsumenten.

Hur säljaren ska lyckas återställa det maktövertag som en gång fanns ter sig föga sannolikt och den digitala revolutionen måste ses som en kraftövertagande för konsumenten.

Jag ska vidare forska vidare inom detta ämne och publicera fynd som uppstår.

Andra bloggar om: transport, maktförskjutning, revolution, digital, prissättning, konsument, säljare

1870-1896 - var en period av kriser som sprider sig internationellt

En viktig grund för massproduktionens möjligheter var utbyggandet av järnvägen. Den genomgick en stark utveckling där den blev både, starkare, tyngre och större, och den fick en storskalig betydelse från år 1860-talet och framåt.

Fördelarna som järnvägen förde med sig var dels att tidigare små och lokala projekt nu kunde bli nationella (kanske till slut även internationella). Järnvägen minskade även kostnaderna och skapade fler och större marknader, vilket gjorde att fler resurser kunde utnyttjas, t.ex. malm. Nya kontakter skapades också, där staten och företagen verkade i en sorts symbios (koncessioner och krediter)

Dock krävde järnvägsbyggandet också en del, t.ex. mycket kapital och storskaliga organisationer, och det fanns även nackdelar med byggandet. Dels dessa stora kapitalkostnader, och också investeringar som är låsta under en lång tid. Storbritannien satsade t.ex. mycket pengar på den ryska järnvägen, vilket inte gav stor avkastning i början då utbyggnaden var låg i början.

Kanske värt att veta:

1870-1913 - var andra vågen av industrialiseringen.

Förändrade finansierings- och företagsformer

Runt 1800-talets mitt sprider sig den moderna aktiebolagsstiftningen i Europa. Denna innebar bl.a.

• ”Limited liability” – aktiebolagsformen blir allt viktigare

• Möjligheten att investera en begränsad summa – en viktig rättsekonomisk innovation

• Familjenätverkens betydelse minskar och förändras

Liten kronologi över aktiebolagens framväxt

Aktiebolagen kom igång på riktigt under 1850-talet, och det fanns vissa grunder som ledde till dess framväxt:

1. Principen att bolaget kan agera skilt från sina ägare; därför också stämmas i domstol (etablerat sedan 1500-talets handelskompanier)

2. Ägandet uppdelat i transfererbara andelar – aktier (även detta återfinner vi i äldre handelskompanier)

3. Den begränsade ansvarigheten är den princip som etableras sist. Samtliga dessa tre principer ingår i den AB-lagstiftning som kommer runt 1800-talets mitt

Ganska få företag som är aktiebolag men de få som existerar är det i branschen som är utpekande för den epoken t ex järnvägar.

Guldmyntfoten i teorin

I Storbritannien beslutar man om ett fast pris på guld. Pundet blir i och med det den viktigaste valutan. Andra länder (industriländer) ansluter sig också och vill också ha sin valuta bunden till ett visst pris i guld.

Denna metod reglerar balansen mellan länder i teorin:

 

Banksystemen växer och diversifieras

Bankirer och kreditgivare växer fram, dessa är ofta tidigare köpmän, storbönder och familjenätverk. Många nya bankrörelser startas, bl.a. handelsbanker och sparbanker, där den sistnämnda är öppen även för privatpersoner (mycket bönder). Även centralbanker startas, och investeringsbankerna kom att bli viktiga för storskaliga företag.

Det fanns problem med stor osäkerhet med detta nystartade system, ingen som backade upp om en bank skulle få slut på likvida medel. Det fanns även kreditgivning i både stora och små sfärer, vilket gynnade tillväxten.

1920 så band England fast sitt punds värde med guldets värde, vilket gjorde att pundet blev mycket stabilare. När andra länder märkte hur positivt detta var för ekonomin började de följa detta exempel. Allt detta gjorde att länder som gjorde detta blev mer kompatibla med varandra.

Järn- och stålframställningens rationalisering (1850à)

Under denna tid införs många nya processer inom framställningen av stål. En av de mest kända är Bessemer, vilken gick ut på att man kontinuerligt blåste in syre i järnet för att tillverka stål. Det förde med att man nu kunde göra om 3-5 ton järn till stål på 20 minuter, inte flera timmar som tidigare. Andra processer värda att nämna är Siemens-Martin och Thomas. Den förstnämnda gick ut på att man la järnet i ett ämne som drog ur fosfor ur det. På det viset kunde man använda järn som hade hög fosforhalt.

Dessa nya processer ledde till att stålproduktionen ökade med sex gånger mellan 1850 och 1870, och från denna tiden och framåt tappade Storbritannien son dominans mot främst USA, men även Tyskland.

Ångsjöfarten tog fart rejält under 1800-talet, och kom att dominera privattransporten. Den hade fortfarande konkurrens från segelfartygen men gick framåt från århundradets mitt och framåt. Dess största fördel gentemot segelfartyg var att de inte var beroende av vinden på samma sätt, och man kunde därför organisera dem bättre och skapa riktiga tidtabeller.

USA – den största industrinationen

Det man tydligt ser med USA:s framväxt som en industrination är att landets förbrukning och utvinning av stenkol ökar markant, och används flitigt inom industrin. Man har dock fortfarande en tämligen liten export, den mesta produktionen används fortfarande för eget bruk. En orsak till att USA kunde gå fram så mycket var att man inte längre hade någon brist vad gäller arbetskraft, och detta berodde dels på att man hade haft en kraftig befolkningstillväxt under decennierna runt sekelskiftet. Man hade även sett en allt större invandring, som från 1850-talet och framåt ökade successivt. Ett litet stopp uppstod dock under inbördeskriget runt år 1860, men efter detta ökade invandringen enormt. Till en början var merparten av invandrarna irländare och tyskar, och senare judar som levde i Östeuropa. Från 1900-talet kom mycket människor från Sydeuropa, främst Italien.

En annan orsak till att USA inte hade någon arbetskraftsbrist länge var att många arbetsföra människor hade anlänt till landet.

Vad producerar man?

Självklart produceras under denna tid mycket inom transportsektorn, både tåg, järnvägsräls och ångfartyg. Den första bilprototypen skapas för övrigt i Tyskland år 1885.

Även mycket produktionsmedel, uttrycket ”maskiner gör maskiner” används. Exempel på produkter som tillverkas är verktygsmaskiner, jordbruksredskap, och även en del vapen.

Hur producerar man?

Det man dels ser är att fabriksanläggningarna blir större, och även kraftanvändningen. Man går mot att använda sig mer utav utbytbara delar, vilket har sitt ursprung inom vapenindustrin. Denna utveckling gynnar serietillverkningen bättre, och är betydligt smidigare vid eventuella sönderfall

Man har även en längre driven arbetsdelning

Löpande bandet-principen införs också, och den börjar tillämpas först inom slakteriindustrin. Detta förde med sig att personalen inte behövde ha goda kunskaper inom alla områden i slakteriprocessen, utan kunde vara specialiserade inom ett. För företagens del innebar detta att man kunde anställa människor med lägre utbildning, och ändå få ett lika bra resultat.

Taylorism – scientific management

Detta innebar att arbetsprocessen övervakades på centralnivå, och även planeringen skedde här. Man införde tidsstudier där man kontrollerade processerna i arbetet, och såg vart man kunde göra förbättringar. Allt för att effektivisera. Även förmansfunktionen infördes, där vissa människor kontrollerade olika avdelningar.

Formaliserad kunskap, som är styrd av arbetsledningen, kom mer och mer. Det innebar att det ska vara företaget som utbildar arbetarna och inte arbetarna själva.

Fordism

En teknik som utvecklades mycket fram till första världskriget och har sitt ursprung i bilfabrikerna i USA, där Ford-bilarna tillverkades. Tekniken gick bl.a. ut på att man standardiserade produktionen, dvs. man byggde upp bilen på utbytbara delar, och de var inte längre individuellt byggda utan massproducerades. Man använde sig också utav ”löpande band-principen”, vilken säkerligen inte behöver utvecklas ytterligare, samt att man hade horisontell arbetsdelning.

Man gick också mot strömmen lite och hade förhållandevis höga löner, detta hade man främst för att undvika motstånd från arbetarna och fackföreningar, men det hjälpte säkerligen också för att stimulera och motivera arbetarna.

Även ett nätverk av märkesförsäljare byggdes ut, där syftet var att man vill ha goda möjligheter till stor distribution av varorna, och samtidigt ha god koll på den.

Energi

Utvinningen av olja (petroleum) tar fart i USA runt år 1860, i de nordöstra delarna t.ex. Pennsylvania och Ohio. Oljan blir mycket viktig som drivmedel och även inom den kemiska industrin. Raffinaderier byggs upp som kan omvandla oljan till bensin.

Elektriciteten kommer också in som en oerhört viktig ny energikälla, och den för med nya lokaliseringsmöjligheter för industrierna, och leder i många fall också till ökad storskalighet. Införandet av elmotorn underlättar också arbetena, och medför en mer flexibel tillverkning. En fördel som elektriciteten har gentemot t.ex. vattenkraft är dess jämna energinivå.

Elektriciteten för också med sig ökade transportmöjligheter, där den blir kärnan i de nya transportmedlen. Tunnelbanesystem byggs t.ex. i London, Paris och New York. Även vad gäller hushållskonsumtionen spelar elektriciteten en viss roll, t.ex. för belysning både inne och ute. Införandet av telegrafen och telefonen kom att bli mycket viktigt, där kommunikationsmöjligheterna ökar enormt, samtidigt som det sänker informationskostnaderna.

Elektriciteten kom också att bli en del utav infrastrukturinvesteringarna.

Massproduktion & monopolkapitalism

Massproduktionen består utav höga, fasta kostnader, och stora anläggningar. Företagen har också en minskad konkurrens, eftersom andelen företag minskar. Möjligheterna till en gemensam prissättning företagen emellan ökar också.

Allt detta leder till att vi får monopoliserande grupper av företag som centraliserar prisbesluten, samt ett allt större konkurrensundvikande och en vertikal integration.

Reaktionerna mot detta var av olika slag, där man i USA införde Antitrustlagstiftningen; Sherman Act 1890, medan man i Tyskland accepterade detta företagssamarbete så länge man fick utföra kontroller utav dem.

Bonusfakta som bara hamnade här:

”Vid ca år 1914 har Storbritannien inga tullar, vilket leder till fri handel. USA, Spanien och Ryssland har däremot väldigt höga tullavgifter.”

Andra bloggar om: industriella revolutionen, ekonomi, ekonomisk fakta, historia, handelshögskolan, nationalekonomi

Tysklands enande

Tyskland var så sent som på 1700-talet ett sönderfallet samhälle med många olika furstendömen som t.ex. Mecklenburg-Schwerin.

Första starten av Tysklands enande tog 1806 då det Tysk-romerska riket upphörde. Detta följdes upp av Wienkongressen 1814-15 där det Tyska förbundet/federationen bildades, bestående av 39 stater.

Den mäktigaste av medlemsstaterna var Preussen, och de kom också att dominera för en lång tid framöver, fram till Tysklands enande. Det tyska förbundet hade dock många problem, bland annat fanns det olika tullar och valutor staterna emellan, så enandet var mest av politiskt betydande.

1834 bildas ”Zollverein”, som är en tullförening där många utav staterna deltog. Den innebar att diverse tullavtal mellan olika regioner och stater. Även här var Preussen den dominerande staten.

Det Tyska riket bildades 1871, och ledare för detta kom så småningom ”järnkanslern” Otto von Bismarck att bli.

Onödig fakta: Otto von Bismarck var mannen som enade Tyskland och blev känd som järnkanslern. Han gick i krig med Frankrike och ledde Det första tyska riket (så småningom kom ju det något mindre lyckade Tredje riket) framgångsrikt mellan 1871 och 1890. Det året avskedades han av Vilhelm II. Sina sista år – han dog 1898 – blev en bitter tid för honom då han i stort sett bara klagade på den då förda politiken.
Mindre känt är att Bismarck var den som införde en sorts allmän folkpension i Tyskland. Pensionsåldern var då märkligt nog densamma som nu är den vanliga i hela Europa – 65 år. Dock finns en skillnad som skulle gör nutida pensionsexperter gröna av avund: medellivslängden i Bismarcks Tyskland var 45 år, vilket onekligen gjorde pensionsutfästelserna något billigare

Liberaliseringen

Adelns särställning minskade, vilket i princip innebar att alla män kunde bli officerare eller statstjänstemän.

Livegenskapen försvann, t.ex. började Preussen avskaffa detta under tidigt 1800-tal. Det innebar i princip att man kunde ”köpa sig fri” från tidigare feodalherrar.

Sambandet mellan nationalism, modernitet och industrialisering är extremt tydligt i det tyska fallet

Utvecklingen i det tyska jordbruket

Det viktiga här var att ta steget ifrån feodalismen, detta skulle dock kräva mycket eftersom Tyskland bestod av många jordbrukare.

Den industriella revolutionen var inte lika stark här som i Storbritannien, bland annat hade Tyskland svårt att få arbetskraft släppt from jordbruket.

Det tyska jordbruket hade en jämförelsevis svag produktivitetsutveckling. I öster satsade man dock ganska mycket på exportinriktade spannmålsproducerande storgods.

Skråsystem och hantverksproduktion

Städernas hantverksproduktion och varuhandel dominerades av korporationer och den korporativa principen. Dessa styrde till stor del städerna och kontrollerade marknaden, ungefär som kartellbildningar. De försvann dock successivt.

På landsbygden pågick i vissa regioner en ”protoindustrialisering” (hantverksmässig, hushållsbaserad avsaluproduktion). Protoindustrialisering är försäljning riktat för en marknad istället för eget bruk. Detta skedde framförallt i södra Tyskland och personerna som gjorde detta var till stor utsträckning småbönder.

Järnvägarnas utbredning

Till skillnad från England så satte järnvägen igång industrialiseringen istället för att som i Tysklandblir en produkt av det. Om man även ska se på skillnader mellan järnvägutbyggnaden i Tyskland och Frankrike så byggdes järnvägen i Tyskland för varutransport medan den i Frankrike byggdes för att binda ihop landet med Paris som mittpunkt.

1835 kom järnvägsbyggandet igång på allvar i Tyskland, och det fick en mycket viktig integrerande funktion.

Man använde sig mycket utav brittisk teknologi, och importen utav både maskiner och ingenjörer var stor. Detta gjorde att Tyskland lättare kunde haka på i utvecklingen, och även England gynnandes utav detta, framförallt ekonomiskt.

Nyckelordet för industrialiseringen i Tyskland är ”Catching-up”. Detta syftade på det faktum att Tyskland hakade på utvecklingen istället för att börja från noll.

1830 brukar ses som ett industrialiserings decennium i Tyskland då Zollverein bildades och järnvägen börjades byggas ut. Även stenkol i Ruhr-området börjar utvinnas, vilket blir en viktig industri för Tyskland. Det blev även centrumet för Tysklands tunga industri. Den inhemska konsumtionen av kol ökar också markant från 1850-talet och framåt, och man byggde även en kemisk industri till koks.

Allt eftersom tiden fortlöper övergår Tysklands sysselsättningsprocent från textil och lägger sig mer på metall och bygg. Under denna fas läggs mycket av de pengar som genereras i industrin på bostäder pga. den höga befolkningsökningen. I Tyskland såg man nu under 1800-talet samma befolkningsökning som England hade under 1700-talet, detta trots den stora utvandringen till USA från Tyskland.

Under samma tid var Tysklands utbildning bland den bästa i världen, där läskunnigheten låg på en relativt bra nivå. Samtidigt var man världsledande inom högutbildningen och man hade goda ingenjörsutbildningar på universiteten, vilket var viktigt för industrialiseringen.

Tullar

En viktig fråga som skapade motsättningar inom Tyskland var tullfrågan. Storgodsägarna var intresserade av låga tullar för att kunna sälja spannmål utomlands och vid industrialiseringens början för att importera maskiner och liknande. Kort sagt ville folk som var beroende av handel minska tullarna. Framför allt fanns sådana personer i Nordtyskland, bland annat i Preussen. Södra Tyskland opponerade sig starkt mot detta, de ville ha höga tullar eftersom de ofta hade smågods med en marknad inom landet. De ville ha en reglerad marknad för att skydda sin produktion. Så konflikter fanns. Man kan säga att den södra delen vann då Tyskland i regel hade höga tullar. Även det faktum att det fanns karteller i Tyskland gynnade Syd tack vare att karteller reglerade marknaden. I Tyskland var karteller accepterade så länge de följde vissa regler och staten fick ha rätten att vaka över dem.

Sysselsättningen i tysk industri

Bransch	% av sysselsättningen		Källa: Bladh ”Ekonomisk historia, Europa och Amerika 1500-1990
År	1846-1861	1911-1913
Textil	46	25
Livsmedel	14	13
Metall	11	21
Bygg	11	16
Kemisk	1	2
Övrig	17	23	Övrig = jord & sten, trä & papper, grafisk, gas, vatten etc

Triangelhandeln

USA:s expansion

USA:s expansion inleddes med att det bildades 13 stater vid östkusten efter det att de brutit sig loss ifrån de brittiska kolonierna. De skapade samtidigt den första federationen. Från dessa kuststater pågick sedan en stor handel med Europa.

USA:s särdrag i jämförelse med Europa

USA hade ett stort överflöd av både mark och naturresurser. Dock hade man brister inom andra områden. Det största området var arbetskraften, särskilt sådan som var tullgänglig för lönearbete, men detta löste man genom att skeppa över arbetare från Europa. Man skapade avtal med människor från Europa som kom över och jobbade i USA. Företagen betalade resan över och garanterade dem jobb, medan arbetarna skrev på ofta årslånga kontrakt (5 år var vanligt). Ungefär 50 % av immigranterna kom över på detta sätt.

Man hade även brist på andra viktiga ting, t.ex. kapital (dvs. pengar), infrastruktur, redskap och maskiner, samt marknader.

Fler skillnader gentemot Europa var att man hade en kapitalistisk utveckling som var på kolonial nivå, ej feodal. Visserligen hade USA ingen feodal grund men man påverkades ändå utav feodala tänkesätt genom att de var en Brittisk koloni från början

Landets demografi var en pull-faktor, i motsats till Europa där detta var en push-faktor. Varför det var så i Europa förklaras med en stor överbefolkning och katastrofer, och även religiösa faktorer spelar stor roll.

Ytterligare en skillnad hos USA var att slaveriet var bas för det exporterande jordbruket.

Slavhandeln mellan Afrika och Amerika

Slavhandeln påbörjades i mycket liten skala på 1500-talet, men den kom att bli som störst under 1700-talet och fortsätta vara det fram till runt år 1810. Slavarna användes främst inom koloniala plantageekonomier i Sydamerika, Västindien och Nordamerika. Man använde sig mycket utav slavar i Brasilien, de var det land som tog emot flest slavar. Även Karibien låg i topp vad gäller importen av slavar. USA handlade dock relativt lite, detta berodde på att man införde ett importförbud 1808. Totalt uppgick handeln till 9,7 miljoner slavar.

Slavhandeln var starkt lokaliserad till sydstaterna, men efter det amerikanska inbördeskriget förbjöds slaveriet.

Slaveriet – lönsamt eller olönsamt?

Slaveriet var ofta vinstgivande, men det användes främst inom oflexibla monokulturer, t.ex. jordbruk som specialiserade sig på en gröda. Att ha slavar som anställda innebar också för företaget att de var en del av de fast kostnaderna, dvs. man var tvungen att försörja dem och stå för deras levebröd. En lönesänkning var t.ex. inte att prata om.

Importförbudet 1808 i USA ledde dessutom också till prisstegringar.

De slavar som sedan blev fria jobbade ofta som egna jordbrukare på bomullsplantage, eller som s.k. ”share-croppers”. Då arrenderade de en bit mark och kunde odla sina grödor där på ett villkor och det var att ägaren av marken fick en viss del av det som odlades, eller vinsten utav denna.

Trepartsekonomin under 1800-talet

• Södern – var till en början framgångsrika, och specialiserade.

• Nordöst – hade en begynnande industrialisering; och tillhandahöll krediter och finansiella tjänster

• Sydväst – hade goda möjligheter till expansion, dels pga. mycket brittiska investeringar och stor immigration. Man sågs också som en stor livsmedelsleverantör

Järnvägsindustrin

Bygget av järnväg inom USA kom igång så smått under 1840-talet, och detta kom att vara en grund för den industriella revolutionen. Utvecklingar inom järnvägen skulle senare komma att ha ännu större betydelse, t.ex. när förmågan att kyla ner varor för transport slog igenom. Då kunde man t.ex. transportera färsk frukt från Kalifornien, som fortfarande var fräsch när den var framme på östkusten. Allt detta gjorde självklart att marknaderna, och därigenom även handeln, utvidgades.

Tidig textilindustri i USA

Textilindustrin var till en början koncentrerad till nordöstra USA, främst New England. Den startar lite senare än andra länders industrier, men växer väldigt snabbt. Arbetskraften bestod här till en stor del utav barn, ogifta kvinnor och på senare tid även invandrare. Att dessa grupper dominerade och inte männen berodde på den dåvarande bristen på arbetskraft i USA.

Man exportade inte mycket, utan det mesta utav produktionen gick till den inhemska konsumtionen. Textilindustrin kom att vara den största industrigenren fram till 1860-talet.

Waltham-Lohel systemet: ogifta kvinnor lever tillsammans och jobbar på samma plats i väntan på giftermål. På dessa platser får de mat, logi, religiös lära och även lite pengar för att klara sitt uppehälle.

Den första vågen av den industriella revolutionen är inte så stor i USA. Man har viss livsmedelsindustri, men i övrigt är industriaktiviteten låg. Först när bygget av järnvägar tar fart på allvar kommer industrierna i USA igång.

England

 

Resultat från den  industriella revolutionen 1820 -1990:

 

• Totala produktionen ökade med 70 gånger, befolkningen med 5 gånger = en ökning i produktion/capita med 14 gånger.
• Arbetstiden förkortas med hälften, och livslängden fördubblas

 

En viktig komponent inom IR den tekniska komponenten som på sätt och vis är stöttepelaren för IR, t.ex. ångmaskiner

När IR kom ökade skillnaderna mellan länderna inom den ekonomiska aspekten

 

 

Oviktig info, om man får göra ett utvik: På 1500-talet var Spanien det ledande landet i världen tack vare sina kolonier osv. På 1600-talet togs tronen över av Nederländerna mycket tack vare att Amsterdam var ett stort handelscentrum. Efter detta tog Frankrike över på 1700 talet för att sedan lämna över till England på 1800-talet.

 

Vad förebådar IR?

 

• The industrious revolution – När man gick från feodalt samhälle mot en mer nyttomaximerande syn
• Den agrara revolutionen – Hur ett land förbättrar sitt jordbruk, vilket leder till utveckling och eventuell export. Detta i sin tur kan leda till att arbetskraft friges, och kan användas inom andra arbetsområden.

 

Varför skedde IR i just England?

 

• Många har betonat Englands institutionella förutsättningar
• Gynnsam logistik och geografi

 

Jordbruksutvecklingen

 

”enclosures”

 

• Skedde dels i samband med ylleindustrins expansion på 1500-talet (första stora exporten för England). Man använde inhägnader för att sammanföra t.ex. får, och ha bättre koll på dem.
• Skedde även i samband med ökad efterfrågan på livsmedel under 1700- och 1800-talet. Denna gången var det boskapsdjur som inhägnades mer.

Växande befolkning à efterfrågan på livsmedel

 

• Ökar produktiviteten och skapar sociala motsättningar och utslagning

 

Genom att ta gemensamma odlingsfält och avstängning gentemot andra fält så ökades säkerheten och minskades risken vid katastrofer som t ex hagel. Om detta var före eller efter IR förtäljer ej historien.

 

På 1600-talet var det en revolution i England vilket ledde till att parlamentet fick mer makt gentemot Kungahuset. Detta var till fördel för jordbrukarna då många satt i parlamentet och fick på så vis mer att säga till om. Allt detta ledde till att många av de lagar, bestämmelser och liknande som skapades gynnade jordbrukarna.

 

Befolkningstillväxt under 1700- och 1800-talet

 

• Nedgång, i barnadödligheten, främst beroende på en långsamt förbättrad levnadsstandard och hygien
• Ingen orsak till IR, men kan vara en fördel om förutsättningarna är rätt

 

Vilken typ av produkter bar den första vågen av IR?

 

• Textil, en del ylle, men främst bomull
• Stenkol – koks
• Järn (tackjärn, gjutjärn och stångjärn)

En stor del av Englands järn kom från Sverige (Sverige var störst i världen på 1700-talet) men detta ändrades i och med IR då England började tillverka eget järn.

 

Hantverksmässig ylleproduktion:

 

• Ylleindustrin var länge helt hantverksbaserat
• Viss specialisering mellan spinning och varvning
• Kapitalistiskt organiserat
• Förlagssystem

 

Mekanisering av bomullsindustrin

 

Varför just bomullsindustrin mekaniserades kan enkelt förklaras med att det var bättre lämpat för mekanisering än ylle, sett till materialet.

Denna mekanisering fick många följder, den innebar bl.a. en helt annan storskalighet, där man producerade betydligt mer. Detta förde med att bomull blev en stor exportvara, och det ändrade också arbetsorganisationen och företagsstrukturen inom företag.

En innovation inom exempel bomullsindustrin är inte lösningen på alla problem, exempel ”Spinning Jenny”, utan en innovation leder ofta till andra problem som man måste lösa då kedjan för produktion och konsumtion är lång.

 

Vattenkraften var länge den största energikällan vilket ledde till att industrier ofta var förlagda till vattendrag. Allt detta ändrades dock när ångmaskinen kom, vilket ledde till att industrier kunde placeras där det var lämpligast, utan att behöva tänka på energiaspekten. I bomullsindustrin hände detta runt 1820.

 

På 1600-talet så slutade man med att importera färdiga tyger från Indien (så kallad Kalle-K tyg) och började istället importera bomull och exportera tyger. I början var detta en förlust men ju mer teknologin utvecklades, desto större blev vinsten.

 

 

Närheten mellan kol och järn har haft stor betydelse för England, och varit en stor fördel gentemot de andra IR länderna.

Det positiva med stenkol är att man slutade hugga ner skog i stor utsträckning för att få tag på träkol, dock har stenkol många negativa egenskaper ur ett miljöperspektiv.

 

Viktiga innovationsområden för IR:

 

• Järnframställningens rationalisering
• Ångmaskiner (extremt viktiga för gruvindustrin, där de användes för att driva pumpar som pumpade upp vatten ur gruvorna)
• Textilmaskinerna

 

Viktigt för IR är att ha ett effektivt transportsystem, detta hade inte Frankrike vilket ledde till en långsammare utveckling gentemot England.

 

Teknologi och produktion före 1750 talet:

 

• ingenjörskonst utan mekanik
• järntillverkning utan metallurgi
• jordbruk utan organisk kemi
• djuravel utan genetik
• vattenkraft utan hydraulisk teori
• matberedning utan näringslära
• läkekonst utan fysiologi och mikrobiologi

 

Detta gäller för England men även andra länder innan IR

 

Spannmålslagarna – ”Corn laws”

 

Detta var en reglering av import utav spannmål, lagarna innebar att om priset på inhemsk spannmål steg så importerade man spannmål från utlandet. Runt 1800-talets början så kompromissade man detta och sade att man bara fick importera om priset höjdes över en viss gräns. 1840 avskaffades dessa lagar.

 

Frankrike

 

Frankrike på 1700 talet

 

• störst befolkning (om man inte räknar med Ryssland)
• störst militärmakt
• störst välstånd
• Upplysningens centrum

 

Men man låg efter England när det gäller IR, orsaken till detta var de avsevärt sämre transportmöjligheterna.

 

Manufaktur – ”Laissez-faire”

 

Detta var en institutionell förändring. Den innebar inte att industrierna mekaniserades, utan man sammanhopade och samlade produktionen på en plats (mycket vanligt inom textilsektorn).

Frankrike var under denna tid i princip ett självförsörjande land av livsmedel, detta kan man jämföra med England som var tvungna att importera mycket av sin spannmål.

 

Franska säregenheter/skillnader gentemot med England:

 

• Många småföretag, ofta familjeföretag. Denna situation lever delvis kvar än idag.
• Industrin utspridd över stora geografiska områden. Lägg till den dåliga infrastrukturen så förstår man Frankrikes logistikproblem.
• Svag urbanisering – man hade mycket jordbruk i Frankrike, och fler kunde livnära sig på detta istället för att tvingas flytta in till städerna i hopp om bättre jobb.

 

Institutionella förändringar i och med den franska revolutionen 1789

 

• Resterna av feodalismen avskaffades – Detta innebar att bönderna fick en stärkande äganderätt, samt att tidigare avgifter och räntor avskaffades. Detta kom att kallas en ”modern äganderätt”.
• Administrationen av landets regioner förändrades (i praktiken mer central styrning)
• Code Napoleon (ny civil-, handels- och förskaffanderätt)
• De metriska måttsystemets införande

 

En stor exportvara som Frankrike hade var silke, där man importerade silkesmaskar från Asien och omvandlade det till silke som man sen exporterade till utlandet. En uppfinning som har haft stor betydelse för Frankrikes IR är Jacquardvävstolen (1820), denna uppfinning ledde till att man kunde skapa fina tyger (man kunde enkelt trycka mönster) och även massproducera. På mitten av 1800-talet så blev det ett avbrott i industri pga. vanvård av silkesmaskarna.

Icke att förglömma är även exporten av vin som Frankrike haft, och fortfarande har i nutid.

Ett problem som Frankrike hade var att deras stenkol var av dålig kvalité, och den var även dyr. Kostnaden berodde mycket av den svåra distributionen. 

 

Frankrike blev en industristat vid slutet av 1800-talet, och sakta men säkert ökade man sin konkurrenskraftighet gentemot Storbritannien. Till slut gick man om dem vad gäller BNP/capita.

Kuriosa: Innan första världskriget bröt ut, var Frankrike världsledande inom export av bilar. Detta tyder på att deras industrier börjat hävda sig mot omvärlden.

 

Efterföljder utav den industriella revolutionen:

 

• kapital ersätter arbetet inom industriproduktionen
• kunskap och vetenskap används systematiskt
• produktionen inriktas på masskonsumtion
• industrins antal av sysselsättning ökar, urbaniseringen ökar
• nya sociala förhållanden skapas

Det finns många olika synsätt på vad makt innebär och hur man bör se på detta. Makt brukar främst delas in i två synsätt, nämligen normativt och empiriskt. Normativt innebär att man ställer sig frågorna vem bör styra, och vem bör vara underordnad. Man resonerar också kring varför det bör vara så. Empiriskt synsätt innebär istället att man konstaterar vem som styr och vem som är underordnad.

Inom det normativa synsättet var Platon en frontfigur, där han ställde sig frågan vem som bör ha makten och styra över människorna.

Många olika ideologier har sina grunder i Platons åsikter, dvs. att experterna, de förnuftiga, bör ha den styrande makten. Först ut av exemplen är konservatismen, som kom igång i slutet av 1700-talet. De grundades delvis som en reaktion mot den franska revolutionen. En viktig frontman för konservatismen var Edmund Burke

 

Nästa ideologi ut var liberalismen, som startades runt mitten av 1800-talet. Här ansåg man att alla bör ha rätt att rösta, men att rösternas värde skulle vara värderat efter personernas förnuftighet och kunskap. En filosof skulle därför ha större chans att påverka än en vanlig skomakare. Detta därför att man ansåg att förnuftet bör prägla de beslut som människor tar.

 

En annan ideologi som påverkats av Platon var socialismen (Marxismen). En av de stora förespråkarna av denna var Lenin. Han tyckte, likt Platon, att revolutionen skulle skötas av experterna.

 

Även inom Sverige finner man drag av Platons teorier, i socialismen. Edvard Nydal tyckte t.ex. att staten skulle ha hand om barnuppfostran i form av dagis och liknande. Föräldrarna själva var nämligen inte experter och hade inte tillräckligt god kunskap vad det beträffar barnuppfostran.

 

Dock finns det ideologier som inte har inflytande av Platon, som i själva verket är emot allt som har med staten att göra. Exempel på detta är anarkismen, samt extremliberalisterna.

 

En frontman för det empiriska synsättet var italienaren Nicoló Machiavelli (1469-1527). Han menade att brott och moraliskt felaktiga gärningar är vad som krävs för att man skall kunna uppnå, och behålla, makt. Ju mer som står på spel i en maktkamp, desto värre blir brotten som begås. Machiavelli hävdar alltså att det finns en motsättning mellan makt och moral, och att dessa inte kan gå hand i hand. Så om t.ex. den som kan förlora makten riskerar att bli avrättad, om han skulle bli avsatt, så skulle maktkampen bli extra stor och likaså brotten. Tyvärr måste man nog erkänna att han delvis har rätt i det han säger.

 

All makt tenderar att ”spåra ur”. Med mycket makt så spårar den ur mycket och med total makt så spårar den ur totalt. T.ex.en lärare har tämligen lite makt, så av 1000 lärare kanske 4 spårar ur och ligger med eleverna eller sätter konstiga betyg. Poliser har mer makt, så av 1000 poliser kanske 40 spårar ur och brukar mängden våld efter hudfärg eller ligger med fångarna. Politiker och ministrar har väldigt mycket makt, så av 1000 politiker så kanske 400 sätter upp konstiga regler och har en dubbelmacka med Mona Sahlin och Gudrun Schyman. Osv.

 

”Makt handlar om att påtvinga andra sin vilja”

 

Mikromakt = Påtryckningar på folket i form av t.ex. bantningshysteri och plastkirurgi.

Makt

 

Hur är det då möjligt att makt kan utövas? Jo, genom maktresurser! Maktresurser ör olika värdefulla tillgångar som man kan omvandla till utövande av makt. Själva begreppet makt kan delas in i ett antal maktresurser, närmare bestämt sju stycken. De sju är följande:

 

1. Förmögenhet – Vikten av detta är väldigt varierande mellan olika kulturer. USA och Japan är exempel på länder där förmögenhet ses som något viktigt. De som har makt i USA har oftast också mycket pengar. Att göra reklam i t.ex. TV har stor betydelse för makten och det kostar dessutom mycket. Så för att komma ut med sitt budskap i media krävs ett sort kapital. I Sverige än så länge anses det som lite ”ofint”. Denna syn håller dock sakta på att ändras till en mer positiv inställning, amerikanisering.
2. Kontroll av produktionsmedel – Den privatperson som har kontrollen över produktionsmedlen eller har en stor förmögenhet har ingen större makt. Det kräver större saker för att komma någonstans. En direktör blir lätt förmögen pg a sin position, men det är inte på grund av den förmögenheten som han har fått sin position.
3. Soldater, vapen – tyvärr är detta fortfarande en mäktig resurs, och genom åren har den varit ännu mer betydande. Ett bevis på det är de åtskilliga krig som utspelats länder emellan, där även Sverige varit med (om än i liten bemärkelse jämfört med andra). En skillnad idag jämfört med förr i tiden är att det behövs, och satsas, oerhört mycket mer ekonomiska resurser på försvar och det är en nödvändighet om man vill ha en användbar armé.
4. Kunskap – I detta ökade teknologi- och informationssamhälle tenderar kunskap att bli den viktigaste maktresursen. I t.ex. USA är 20 % av befolkningen funktionella analfabeter, dvs. de kan endast läsa enkla meningar och de kan inte göra sig förstådda med hjälp av nedskrivna meddelanden. Citat: ”hur fan kan de klara sig!?”. Man fylls dagligen av oviktig information, så det gäller att ha väsentlig kunskap och att veta sånt som är värt att veta (vad det nu är?).
5. Kontroll av opinionsförmedling – Har varit en viktig resurs genom många århundraden, redan på Gustav Vasas tid när denne skaffade makt och hållhakar på prästerna var det för att få kontroll. På den tiden var det religionen och kyrkan som hade makten, alltså var det vettigt att låta ta kontrollen över dem för att på så vis också kontrollera folket. I dagens samhällen är det istället massmedia (radio, TV, tidningar) som är viktiga opinionsförmedlare, och ligger man bra till hos dessa har man även stor påverkan över människorna..
6. Organisation
7. Vältalighet

P8: I internationell politik är maktbalans-politik ofrånkomligt. ”Inga permanenta vänner men permanenta intressen”. Man kan rabbla upp otalet exempel på när länder vänt kappan efter vinden och allierat sig med sina värsta fiender för att det tjänar ens intressen. Maktbalans-politiken tjänar till att inte skapa någon dominerande stat/allians och när då stater utvecklas olika snabbt så förändras också den politiska spelplanen ständigt.

 

Realism i korthet

Inget maktcentrum utan alla får klara sig själva. Det ger upphov till ett säkerhetsdilemma. (T.ex. rustar du så måste jag också göra det för att känna mig säker – kapprustning)

 

Liberal kriticism

Människan är egentligen en god varelse och världen blir bara bättre och bättre då anarkin mildras. (Utökat samarbete/behov av varandra skapar en gemensam säkerhet, man har också insett att vid storkrig är alla uppenbara förlorare)

 

Varför blir det krig? (Orsakerna är indelade på olika nivåer)

Individnivå (Börjar i människors sinnen)

• Aggressionsteori/ondsketeori (människan är i grund och botten ond)
• Frustrationsteori – om man inte får som man vill så blir man frustrerad. Frustration är vanligt hos stormakter som upphör att existera.
• Felaktiga perceptioner – felaktig världsbild
• Lydnad – att kan fås att göra som man vill av en auktoritet (Milgrams experiment men elchocker)

 

Statsnivå (Lägger förklaringen på staterna)

• Geopolitik – Hur staterna ligger i förhållande till varandra och vilka geografiska egenskaper (av politisk vikt) de har. Ofast finns det en strävan efter naturliga gränser, tillräckligt med utrymme och rörelsefrihet(närhet till hav)
• Ekonomisk struktur – Lenins idéer om att kapitalismens natur och det faktum att världen efter första världskriget bara sett omfördelningskrig då alla landområden redan var ockuperade.  Att arbetarna får del av kapitalismen är också en viktig anledning till att de ställer upp i krig för sin stat.
• Politisk struktur

 

Systemnivå (Internationell nivå, krig på grund av rubbad maktbalans)

 

Världens historia från 1500-talet och fram till idag.

• Kolinalismen: Först Spanien och Portugal, sedan Storbritannien och Belgien. Period av Europeisk expansion och utveckling inom militär tekink.
• 1776 – 1850 Kolonial tillbakagång.
• 1850- Stor kolonialisering av Afrika. Även bevis på att tidigare svaga länder har vuxit och kommit med i världspolitiken (Japan vinner krig mot Ryssland)
• 1870 – 1914 De stora europeiska konflikterna.
• Efter andra världskriget var de europeiska länderna tvungna att ge upp kolonierna p.g.a. kraftig försvagning.

Internationell politik

Postulat

P1: Staten är grunden i internationell politik.

 

P2: Stormakterna är huvudaktörer i internationell politik

 

P3: Staten uppträder som en enhetlig aktör på den internationella marknaden/arenan. (Stämmer bäst på diktaturer för i en demokratisk stat kan det finnas flera viljor och den kan tänkas uppträda ”schizofrent”)

 

P4: Statliga egenintressen, främst säkerhetsintressen, är avgörande för dess agerande i den internationella politiken. Säkerhet kommer alltid att stå högt på den politiska agendan.

 

Stat: territorium där regim har kontroll

Nation: Stor grupp folk som har sammanhörighet

Internationell politik

Postulat

P1: Staten är grunden i internationell politik.

 

P2: Stormakterna är huvudaktörer i internationell politik

 

P3: Staten uppträder som en enhetlig aktör på den internationella marknaden/arenan. (Stämmer bäst på diktaturer för i en demokratisk stat kan det finnas flera viljor och den kan tänkas uppträda ”schizofrent”)

 

P4: Statliga egenintressen, främst säkerhetsintressen, är avgörande för dess agerande i den internationella politiken. Säkerhet kommer alltid att stå högt på den politiska agendan.

 

Stat: territorium där regim har kontroll

Nation: Stor grupp folk som har sammanhörighet

Maktutövning har en kostnad (i form av maktresurser)

• Slaveri blev för dyrt när mer komplicerade uppgifter skulle utföras.
• Under 1870-90 ökade koloniseringen av Afrika från 10% till 90%, för att sedan försvinna efter världskrigen då den europeiska ekonomin inte var lika stark längre.

 

Man kan minska kostnaden genom legitimering.

Lord Ector: ”all makt tenderar att korrumpera, total makt korrumperar totalt.

 

Problemformuleringens privilegium

Att formulera ett problem och få problemet accepterat ger stor makt i lösningen.

 

Studera makt

Platon: Normativ maktstudie.

Aristoteles: Empirisk maktstudie. För att en stat ska vara stabil måste medelklassen vara större än fattiga och rika sammanlagt.

Marx: Kapitalismen måste gå under.

 

Maktresurs medel

1. Fördelning av maktresurser speglar maktfördelningen. (Problem: pengar kan inte styra som de vill och militär makt är oftast viktigare än annan makt.)
2. Positionsmetoden. Enligt Mills så finns det en maktkoncentration i toppen på alla ”berg” och vid närmare studie så visade han att det var ungefär samma människor (Värderingar, bakgrund etc.) som satt i alla ”toppar”. I USA ingår även media i ”big business” och trafiken mellan topparna är stor. I Sverige kan man snarare prata om två separata sfärer, den privata och den offentliga, med stor trafik inbördes.

1. Beslutfattandemetoden (nyckelbeslut). Tar upp viktiga stridsfrågor. Vem deltar? Vem vinner? Finns det något konsekvent mönster? (Problem: Hur väljer man vilka frågor som är viktiga?) Tar inte hänsyn till filternas inverkan och resultatet kan därför vara missvisande.

 

1. Ickebeslutsmetoden. Studerar även filterna som gör att systemet inte är helt öppet. (”Frågor kan filtreras innan de kommer in på arenan”)

 

 

Maktproblem

• Empiriska, hur ser makten faktiskt ut? Vem styr faktiskt? Etc.
• Normativa,  vem bör styra? Vem bör makten styra? Etc.

 

Vem har styrt?

Makt (vapenarsenal), de som kontrollerar militären etc.

Rikedom, de rika styr

Demokrati, allas röst väger lika mycket

Kompetens, de mest kompetenta

 

Anledningar till korruption

Förmögenhet – man kan tjäna sig en förmögenhet

Nepotism – Sätter sina nära och kära före andra

 

Lösning?

De som styr bör ej ha privatekonomi eller familj. Jmf. Katolska kyrkans styre.

 

Elitism

Är en tro på eller ett förhållningssätt till en elit, en utvald grupp av personer, vilkas personliga förmågor placerar dem i det över andra. Denna elit anses av förespråkare ha bättre åsikter som bör tagas mer allvarligt, eller anses vara de enda som passar som ledare.

 

Alla ideologier förespråkar elitism i någon form förutom anarkismen som är för total statslöshet.

 

Platon var en av de första meritokratierna som bland annat hävdade att de flesta var för obildade för att få vara med och styra.

 

Konservatism

Skynda långsamt. ”Jag försvarar era intressen mot era åsikter” – Edmund Burke (klockrent exempel på elitism)

 

Liberalismen

John Stuart Mill, en känd liberal, ville införa allmän rösträtt men också röstgradering baserat på kompetens (hur mycket man studerat).

 

Marxism (Leninism)

Elit ska ta initiativet att leda folkliga revolutionen för att sedan lämna över makten till folket.

 

Socialism

Alva Myrdal hänvisade till Platon och hans elitistiska idéer vid instiftandet av dagis – statlig barnuppfostran.

 

Empirism

Nicoló Machiavelli (författaren av Fursten) är känd för sitt empiriska författarskap. Han hävdade bland annat att makt och god moral inte kan kombineras. ”Om man vill behålla makten får man förr eller senare slå in på brottets väg” Ju mer som står på spel desto hänsynslösare blir spelet.

 

Makt

Relation mellan två parter. Någon över en annan. A påtvingar sin åsikt på B

 

Hur utövas makt?

Genom pengar, våld och i indoktrinering (Indoktrinering är mindre tydligt men få kan ärligt säga att de känner till dagens smalhetsideal.)

Mikromakt=  indoktrinering(Påtryckningar på folket i form av t.ex. bantningshysteri och plastkirurgi)

 

 

 

Maktresurser (Hur är makt möjligt?)

• Förmögenhet – Vikten av detta är väldigt varierande mellan olika kulturer. USA och Japan är exempel på länder där förmögenhet ses som något viktigt. De som har makt i USA har oftast också mycket pengar.
• Kontroll av produktionsmedel – Besitter man produktionsmedel kan man ofta utöva lite påtryckningar mot samhällsorgan för att t.ex. inte flytta utomlands istället. Kontroll av produktionsmedel var en betydligt viktigare faktor förr.
• Soldater, vapen – Fortfarande en mäktig resurs, men har tidigare varit mer betydande.
• Kunskap – Okunnighet är vanmakt och okunniga har oftast svårare att klara sig i samhället.
• Kontroll av opinionsförmedling – Har varit en viktig resurs genom många århundraden, redan på Gustav Vasas tid när denne skaffade makt och hållhakar på prästerna var det för att få kontroll. På den tiden var det religionen och kyrkan som hade makten, alltså var det vettigt att låta ta kontrollen över dem för att på så vis också kontrollera folket. I dagens samhällen är det istället massmedia (radio, TV, tidningar) som är viktiga opinionsförmedlare, och ligger man bra till hos dessa har man även stor påverkan över människorna.
• Organisation – Ett ypperligt exempel på hur organisation kan bli en stark maktresurs är fackföreningsrörelsen stora inflyttande i Sverige jämfört med tiden då alla arbetare stod för sig själva.

Retorisk förmåga – Viktigt i vissa situationer t.ex. Hitler i Tyskland.