En viktig grund för massproduktionens möjligheter var utbyggandet av järnvägen. Den genomgick en stark utveckling där den blev både, starkare, tyngre och större, och den fick en storskalig betydelse från år 1860-talet och framåt.
Fördelarna som järnvägen förde med sig var dels att tidigare små och lokala projekt nu kunde bli nationella (kanske till slut även internationella). Järnvägen minskade även kostnaderna och skapade fler och större marknader, vilket gjorde att fler resurser kunde utnyttjas, t.ex. malm. Nya kontakter skapades också, där staten och företagen verkade i en sorts symbios (koncessioner och krediter)
Dock krävde järnvägsbyggandet också en del, t.ex. mycket kapital och storskaliga organisationer, och det fanns även nackdelar med byggandet. Dels dessa stora kapitalkostnader, och också investeringar som är låsta under en lång tid. Storbritannien satsade t.ex. mycket pengar på den ryska järnvägen, vilket inte gav stor avkastning i början då utbyggnaden var låg i början.
Kanske värt att veta:
1870-1913 - var andra vågen av industrialiseringen.
1870-1896 - var en period av kriser som sprider sig internationellt
Förändrade finansierings- och företagsformer
Runt 1800-talets mitt sprider sig den moderna aktiebolagsstiftningen i Europa. Denna innebar bl.a.
• ”Limited liability” – aktiebolagsformen blir allt viktigare
• Möjligheten att investera en begränsad summa – en viktig rättsekonomisk innovation
• Familjenätverkens betydelse minskar och förändras
Liten kronologi över aktiebolagens framväxt
Aktiebolagen kom igång på riktigt under 1850-talet, och det fanns vissa grunder som ledde till dess framväxt:
1. Principen att bolaget kan agera skilt från sina ägare; därför också stämmas i domstol (etablerat sedan 1500-talets handelskompanier)
2. Ägandet uppdelat i transfererbara andelar – aktier (även detta återfinner vi i äldre handelskompanier)
3. Den begränsade ansvarigheten är den princip som etableras sist. Samtliga dessa tre principer ingår i den AB-lagstiftning som kommer runt 1800-talets mitt
Ganska få företag som är aktiebolag men de få som existerar är det i branschen som är utpekande för den epoken t ex järnvägar.
Guldmyntfoten i teorin
I Storbritannien beslutar man om ett fast pris på guld. Pundet blir i och med det den viktigaste valutan. Andra länder (industriländer) ansluter sig också och vill också ha sin valuta bunden till ett visst pris i guld.
Denna metod reglerar balansen mellan länder i teorin:
Banksystemen växer och diversifieras
Bankirer och kreditgivare växer fram, dessa är ofta tidigare köpmän, storbönder och familjenätverk. Många nya bankrörelser startas, bl.a. handelsbanker och sparbanker, där den sistnämnda är öppen även för privatpersoner (mycket bönder). Även centralbanker startas, och investeringsbankerna kom att bli viktiga för storskaliga företag.
Det fanns problem med stor osäkerhet med detta nystartade system, ingen som backade upp om en bank skulle få slut på likvida medel. Det fanns även kreditgivning i både stora och små sfärer, vilket gynnade tillväxten.
1920 så band England fast sitt punds värde med guldets värde, vilket gjorde att pundet blev mycket stabilare. När andra länder märkte hur positivt detta var för ekonomin började de följa detta exempel. Allt detta gjorde att länder som gjorde detta blev mer kompatibla med varandra.
Järn- och stålframställningens rationalisering (1850à)
Under denna tid införs många nya processer inom framställningen av stål. En av de mest kända är Bessemer, vilken gick ut på att man kontinuerligt blåste in syre i järnet för att tillverka stål. Det förde med att man nu kunde göra om 3-5 ton järn till stål på 20 minuter, inte flera timmar som tidigare. Andra processer värda att nämna är Siemens-Martin och Thomas. Den förstnämnda gick ut på att man la järnet i ett ämne som drog ur fosfor ur det. På det viset kunde man använda järn som hade hög fosforhalt.
Dessa nya processer ledde till att stålproduktionen ökade med sex gånger mellan 1850 och 1870, och från denna tiden och framåt tappade Storbritannien son dominans mot främst USA, men även Tyskland.
Ångsjöfarten tog fart rejält under 1800-talet, och kom att dominera privattransporten. Den hade fortfarande konkurrens från segelfartygen men gick framåt från århundradets mitt och framåt. Dess största fördel gentemot segelfartyg var att de inte var beroende av vinden på samma sätt, och man kunde därför organisera dem bättre och skapa riktiga tidtabeller.
USA – den största industrinationen
Det man tydligt ser med USA:s framväxt som en industrination är att landets förbrukning och utvinning av stenkol ökar markant, och används flitigt inom industrin. Man har dock fortfarande en tämligen liten export, den mesta produktionen används fortfarande för eget bruk. En orsak till att USA kunde gå fram så mycket var att man inte längre hade någon brist vad gäller arbetskraft, och detta berodde dels på att man hade haft en kraftig befolkningstillväxt under decennierna runt sekelskiftet. Man hade även sett en allt större invandring, som från 1850-talet och framåt ökade successivt. Ett litet stopp uppstod dock under inbördeskriget runt år 1860, men efter detta ökade invandringen enormt. Till en början var merparten av invandrarna irländare och tyskar, och senare judar som levde i Östeuropa. Från 1900-talet kom mycket människor från Sydeuropa, främst Italien.
En annan orsak till att USA inte hade någon arbetskraftsbrist länge var att många arbetsföra människor hade anlänt till landet.
Vad producerar man?
Självklart produceras under denna tid mycket inom transportsektorn, både tåg, järnvägsräls och ångfartyg. Den första bilprototypen skapas för övrigt i Tyskland år 1885.
Även mycket produktionsmedel, uttrycket ”maskiner gör maskiner” används. Exempel på produkter som tillverkas är verktygsmaskiner, jordbruksredskap, och även en del vapen.
Hur producerar man?
Det man dels ser är att fabriksanläggningarna blir större, och även kraftanvändningen. Man går mot att använda sig mer utav utbytbara delar, vilket har sitt ursprung inom vapenindustrin. Denna utveckling gynnar serietillverkningen bättre, och är betydligt smidigare vid eventuella sönderfall
Man har även en längre driven arbetsdelning
Löpande bandet-principen införs också, och den börjar tillämpas först inom slakteriindustrin. Detta förde med sig att personalen inte behövde ha goda kunskaper inom alla områden i slakteriprocessen, utan kunde vara specialiserade inom ett. För företagens del innebar detta att man kunde anställa människor med lägre utbildning, och ändå få ett lika bra resultat.
Taylorism – scientific management
Detta innebar att arbetsprocessen övervakades på centralnivå, och även planeringen skedde här. Man införde tidsstudier där man kontrollerade processerna i arbetet, och såg vart man kunde göra förbättringar. Allt för att effektivisera. Även förmansfunktionen infördes, där vissa människor kontrollerade olika avdelningar.
Formaliserad kunskap, som är styrd av arbetsledningen, kom mer och mer. Det innebar att det ska vara företaget som utbildar arbetarna och inte arbetarna själva.
Fordism
En teknik som utvecklades mycket fram till första världskriget och har sitt ursprung i bilfabrikerna i USA, där Ford-bilarna tillverkades. Tekniken gick bl.a. ut på att man standardiserade produktionen, dvs. man byggde upp bilen på utbytbara delar, och de var inte längre individuellt byggda utan massproducerades. Man använde sig också utav ”löpande band-principen”, vilken säkerligen inte behöver utvecklas ytterligare, samt att man hade horisontell arbetsdelning.
Man gick också mot strömmen lite och hade förhållandevis höga löner, detta hade man främst för att undvika motstånd från arbetarna och fackföreningar, men det hjälpte säkerligen också för att stimulera och motivera arbetarna.
Även ett nätverk av märkesförsäljare byggdes ut, där syftet var att man vill ha goda möjligheter till stor distribution av varorna, och samtidigt ha god koll på den.
Energi
Utvinningen av olja (petroleum) tar fart i USA runt år 1860, i de nordöstra delarna t.ex. Pennsylvania och Ohio. Oljan blir mycket viktig som drivmedel och även inom den kemiska industrin. Raffinaderier byggs upp som kan omvandla oljan till bensin.
Elektriciteten kommer också in som en oerhört viktig ny energikälla, och den för med nya lokaliseringsmöjligheter för industrierna, och leder i många fall också till ökad storskalighet. Införandet av elmotorn underlättar också arbetena, och medför en mer flexibel tillverkning. En fördel som elektriciteten har gentemot t.ex. vattenkraft är dess jämna energinivå.
Elektriciteten för också med sig ökade transportmöjligheter, där den blir kärnan i de nya transportmedlen. Tunnelbanesystem byggs t.ex. i London, Paris och New York. Även vad gäller hushållskonsumtionen spelar elektriciteten en viss roll, t.ex. för belysning både inne och ute. Införandet av telegrafen och telefonen kom att bli mycket viktigt, där kommunikationsmöjligheterna ökar enormt, samtidigt som det sänker informationskostnaderna.
Elektriciteten kom också att bli en del utav infrastrukturinvesteringarna.
Massproduktion & monopolkapitalism
Massproduktionen består utav höga, fasta kostnader, och stora anläggningar. Företagen har också en minskad konkurrens, eftersom andelen företag minskar. Möjligheterna till en gemensam prissättning företagen emellan ökar också.
Allt detta leder till att vi får monopoliserande grupper av företag som centraliserar prisbesluten, samt ett allt större konkurrensundvikande och en vertikal integration.
Reaktionerna mot detta var av olika slag, där man i USA införde Antitrustlagstiftningen; Sherman Act 1890, medan man i Tyskland accepterade detta företagssamarbete så länge man fick utföra kontroller utav dem.
Bonusfakta som bara hamnade här:
”Vid ca år 1914 har Storbritannien inga tullar, vilket leder till fri handel. USA, Spanien och Ryssland har däremot väldigt höga tullavgifter.”
Andra bloggar om: industriella revolutionen, ekonomi, ekonomisk fakta, historia, handelshögskolan, nationalekonomi
